Jag tänkte att jag fortsätter på den inslagna vägen och håller mig i Tyskland även den här veckan. Efter att ha skrivit så mycket om tyska druvor, regioner och kvalitetsbeteckningar så blev jag sugen på en riktig favorit till maten häromkvällen.
Jag nämnde det här vinet i förra veckans lite längre inlägg, och nu var det dags att plocka upp en flaska från vinkällaren som jag köpte förra hösten. Nyfiken på om det skulle hålla så här ett år senare, kunde jag glatt konstatera att det gjorde det verkligen (tur för jag har några flaskor till).
Vinet är inte i Systembolagets vanliga sortiment, utan det måste beställas. Det gör ni enkelt via deras hemsida, och får de levererat till er vanliga butik eller uthämtningsställe.
Vinet kommer alltså från Ahr-dalen i Tyskland, och det görs en av ung tysk vinbonde som heter Julia Bertram. Just nu finns hennes vin Handwerk Spätburgunder, 2017, Nr 79862, 189 kr att beställa på Systembolaget, men vinet jag hade hemma är från 2016.
Till Sverige importeras vinet av Handpicked Wines, och på deras hemsida kan ni läsa mer om den här passionerade vinbonden, som precis som namnet avslöjar – arbetar manuellt i de branta vingårdslägena och skapar viner i samklang med jorden.
Bertrams Spätburgunder är fint fruktig, mycket tydlig syra och det ganska ganska lätta och friska vinet passar helt perfekt till kyckling. Jag gjorde en sås på fräst purjolök, cambozola, vitt vin (en enkel Riesling), kycklingbuljong och cremé fraîche till kycklingen och serverade med pasta och grönsaker (inte snyggaste uppläggningen på bilden, men gott var det!). Toppa med hackade valnötter om ni tål det!
Ett annat matförslag till det här vinet skulle kunna vara kokt rimmad torsk med sprinklad bacon, potatismos och skirat smör.
I veckans vintips 38 så nämnde jag lite i förbifarten att Österrike i princip följer de tyska vinlagarna vad det gäller kvalitetsnivåer på viner. Men vad säger då den tyska vinlagen, vilka nivåer finns det, och vad baseras de på?
Jag gillar de tyska kvalitetsnivåerna för de guidar vinköparen på ett bra sätt till rätt vin, och oftast är det enkelt att avgöra om vinet kommer att vara av god, bra, mycket bra eller utmärkt kvalitet. Det är dock bra att veta lite om dessa när man står där och ska välja sitt vin på Systembolagets hylla. Kolla gärna också på alkoholhalten om du är osäker på om du håller i ett torrt vin eller ett halvtorrt vin – ju lägre alkholhalt dessto större sannolikhet att du finner sötma i vinet.
Först kan man lära sig att tyska vindistrikt är indelade i 13 st regioner, vilka kallas för Anbaugebiete, dessa är Ahr, Mittelrhein, Mosel, Rheingau, Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Hessische Bergstrasse (endast 400 ha), Baden und Würtemberg, Franken och till slut två regioner i det gamla Östtyskland Saale-Unstrut och Sachsen.
Mosel, Rheinhessen och Pfalz är kanske de mest välkända för de svenska konsumenterna, men Rheingau växer i popularitet.
Ahr är också ett intressant litet område eftersom dalen domineras av röda viner – och härifrån hittar man Spätburgunder (Pinot Noir) från t ex Julia Bertram. Hennes Handwerk viner är riktigt fina för de som tycker om Pinot Noir!
I övrigt är det såklart en vinbransch som domineras av Riesling, men ibland kan ni hittar Grauburgunder (Pinot Gris), eller Müller-Thurgau på Systembolaget – testa dem gärna!
Vad gäller röda viner så är Spätburgunder den tredje mest odlade druvan idag, men den kommer säkert snart att ta över andraplatsen från Müller-Thurgau. Samtidigt kan man i vart fall på plats i Tyskland också hitta fina viner på druvan Dornfelder, som jag tycker liknar Tempranillo i frukt och smak, men även andra blå druvor är på uppgång.
För att återgå till vinlagen, så är de 13 regioner (anbaugebiete) jag räknade upp ovan indelade i underregioner (Bereich) och det finns totalt 39 st Bereich. Nu börjar det bli svårt att komma ihåg, men jag kan räkna upp några kända sådana: Bernkastel och Saar (Mosel), Johannisberg (Rheingau), Bingen och Wonnegau (Rheinhessen).
Inom dessa bereich finns det Grosslage (samlingsläge) och Einzellage (vingård eller läge), och nu blir det riktigt svårt för det finns 167 grosslage och inte mindre än runt 2660 einzellage.
Kvalitetsmässigt så säger kanske de här indelningarna inte säger så mycket om man inte är insatt i de olika vingårdarna. Däremot så ska man hålla sig undan ett vin som endast är märkt ”Deutscher wein”, alltså ett vin som inte kommer från något av de 13 Anbaugebiete alls.
Och det behöver man knappast oroa sig för att stöta på eftersom hela 95% av alla tyska viner tillhör någon av de två kvalitetsnivåerna Qualitätswein och Prädikatswein, som båda två måste komma från något av de 13 Anbaugebiete.
Att vinet är ett Qualitätswein ska anges på etiketten. Dessutom ska mustvikten ligga mellen 51 och 72 Oechsle och minst ha alkoholhalt på 7 vol-%.
För ett Prädikatswein gäller vidare att vinet måste ha en mustvikt enligt de speciella regler som gäller för respektive druva och region. Det finns sex olika nivåer av Prädikatswein, och dessa ska också anges på etiketten: Kabinett (vanligen torra eller halvtorra viner, lätta och friska), Spätlese (”sent skördad”, torr eller halvtorr), Auslese (utvalda klasar, mogna druvor, oftast söta, men kan vara torra/halvtorra), Beerenauslese (söta viner, utvalda druvor som kan ha botrytiskaraktär), Eiswein (sött vin, görs på druvor som pressas när de är frysta, ger hög syra, låg alkhol och ingen botrytiskaraktär), Trockenbeerenauslese (sött vin på övermogna druvor, har botrytiskaraktär).
Märkning av VDP viner.
En del uppmärksamma köpare på Systembolaget kan ha noterat att vissa viner är märkta på halsen med en stiliserad örn som håller i en druvklase och så står det VDP under. Detta står för Verband Deutscher Prädikatsweinguter och är en sammanslutning av ca 200 vinproducenter. Här gäller att vinproducenterna måste hålla sig inom den vinlagstiftning som finns, men de har valt att använda sig av ett klassificeringssystem som liknade det som finns i Bourgogne, och det består av fyra nivåer: Gutswein, Ortswein, Erste Lage och Grosse lage. Om vinet är ett Qualitätswein är det torrt, är det ett Prädikatswein så är det vin med sötma.
De allra bästa vinerna från ett Grosse lage kallas för Grosses Gewächs, men den här klassificeringen får inte skrivas ut på etiketten, då den är inofficiell – istället är det flaskan som är märkt med GG i relief.
GG i relief
Hittar du ett VDP-vin med ett GG i relief vet du att du har ett torrt vin av allra högsta kvalitet. De här vinerna är mycket sällsynta och därmed tyvärr ganska dyra.
Förra sommaren hade jag turen att få besöka vingården Wittman i Westhofen (Rheinhessen), som är en VDP producent. Jag la en beställning på 6 flaskor av deras Grosses Gewächs och efter en del coronastrul, så har jag nu fått hem dem. Ska bli spännande att testa!
Förra veckans vintips var ju en druva som man kanske inte dricker så ofta i Sverige, och kanske från ett land som vi inte köper så mycket vin ifrån heller.
Den här veckan blir det lite tvärtom, en för oss svenskar mycket vanlig druva och från ett land som vi faktiskt köper mycket vin ifrån. Kanske förknippas landet dock mest med rödviner, och riktigt fina sådana, men det är ett stort land med enorma arealer, och dagens vinstips kommer ifrån ett distrikt som utgör 1/3 av landets yta, men som bara står för ca 4 % av vinproduktionen.
Kanske har någon redan gissat vilket land vi är i? Såklart är det Australien. Här kommer några av världens bästa rödviner från kända distrikt som Barossa Valley och McLaren Vale, för att inte glömma Coonawarra med sina helt fantastiska viner på cabernet sauvignon, shiraz och merlot.
Men dagens vintips är inte ett rött vin, utan ett vin gjort på Chardonnay. Det kommer dock från ett riktigt premiumdistrikt i Australien, Margaret River som ligger i Western Australia. Härifrån kommer några av världens bästa viner gjorda på främst Chardonnay och Cabernet Sauvignon och det är tack vare ett hårt arbete av många dedikerade vinmakare som den här regionen har transformerats från ett ”surfers paradise” till ett riktigt vinmecka!
Den första kommersiella vingården, Vasse Felix, planterades först 1967, och sedan dess har det bara ökat. Nu finns det ungefär 150 professionella odlare i regionen. Till och med Robert Mondavi har varit involverad i att bygga upp vinodling här.
Veckans vintips är Stella Bella, Nr 94005, 149 kr. Det är ett överraskande friskt och fruktigt vin, även om det har en tydlig fatkaraktär. Jag hittade melon, mango, gula äpplen och mandlar i doften, vilket också går igenom i smaken, som dock bär en tydlig fatkaraktär, utan att bli alltför tung och kraftig. Vinet har jäst i ekfat, och i en blandning av nya och gamla fat. Vinet är dessutom helt nytt på Systembolaget, säljstart var den 22 september och det finns på drygt 100-talet Systembolag.
Vi drack det här vinet till ungsbakad lax, med ett fetaost och cremé fraîche-täcke och pasta och kokt broccoli som tillbehör.
Veckans tips är egentligen inte ett enda vin, utan handlar mer om en druva som kanske får oförtjänt lite uppmärksamhet i Sverige. Kanske beror det på att dess huvudsakliga ursprungsland är ett land som skapade sig ett riktigt dåligt rykte – alldeles på egen hand. I slutet av juni 1985 så briserade en veritabel bomb – man hittade dietylenglykol, ett giftigt ämne, i viner från ett fåtal österrikiska odlare som hade tillsatt ämnet för att öka mustvikten och sötman i vinet, för på den här tiden var fortfarande söta vita viner ganska populärt och skörden hade varit väldigt dålig tidigare år.
Men inget ont som inte har något gott med sig. De österrikiska odlarna tog sig samman, skapade en av världens tuffaste vinlagstiftning och regleringar. Sedan början av 1990-talent började volymerna vin som gick på export öka igen, och idag kan de stoltsera med en vinodling som i många delar är ekologisk – och hållbar ”Sustainable wine”. Kvalitetsbeteckningarna skiljer sig lite från de tyska, men i huvudsak är de styrda av samma sak – mustvikten.
Sedan början av 2000-talet har även DAC klassificeringen vuxit som bygger på geografiska indelningar, i likhet med det franska appellationssystemet.
Fördelningen mellan vit och rött vin är ungefär 80/20, men de röda vinernas växer hela tiden, och kan bli föremål för en annan veckas vintips. Vid sidan om Riesling, som odlas i försvarlig mängd även i Österrike, så är det en speciell grön druva som dominerar – Grüner Veltliner (ni uttalar det feltliner när ni beställer in det på skidresan nästa gång!). De mest kända österrikiska distrikten för den här druvan är Wachau och Kamptal.
Viner på Grüner Veltliner utmärker sig genom doft och smak av päron och vitpeppar, och görs oftast i en torr stil.
Alltid när vi gör schnitzel hemma, oavsett om den görs på kyckling, kalv eller skinka så ser jag till att servera Grüner Veltliner till maten.
Goda tillbehör till schnitzel är persiljesmörslungade kokta potatisar och rårörda lingon! Testa det med en mjuk och saftig kycklingschnitzel och ni kommer att vara fast!
Om man då tittar på Systembolaget så finns det ett antal bra viner på den här druvan. Vi köper oftast något av följande två, så testa dem gärna och se vad ni tycker, Bergh Nr 74234, 99 kr eller Leth, Nr 4200, 89 kr.
I veckans vintips så blir det en typ av vin som många säkert förknippar med sköna sommardagar!
Rosévin görs vanligen på blå druvor som krossas och får macerera endast en mycket kort tid. Det är ju i skalet som all färgen sitter, och som ni säkert vet så går det utmärkt att göra ett vitt vin på en blå druva – t ex Champagne på Blanc de Pinot Noir är ett sådant vin. Visserligen kanske man kan ana ett visst rosa skimmer i vinet.
I några få undantagsfall så skapar man rosévin genom att blanda rött och vitt vin (egentligen görs detta endast i Champagne), men som sagt den vanligaste metoden är att försiktigt pressa röda druvor. Färgen på vinet beror på vilken blå druva man använder, och naturligtvis hur länge skalet får ligga och dra. I vissa fall låter man faktiskt inte skalet macerera alls, och då får man naturligtvis ett ljusare rosévin.
Förr var roséviner ganska ofta söta, vilket kanske fortfarande har fått en del att tro att detta inte är ett vin man kan kombinera med mat på ett bra sätt, men inget kan vara längre från sanningen. De allra flesta roséviner idag görs i en torr stil, och många har en otroligt fin syra som gör att de klarar sig till nästan väldigt många olika maträtter, allt ifrån fisk och kyckling till sallader och soppor. I Provence är detta måltidsdrycken nummer ett, tänk er varm sommardag, då är det just ett välkylt rosévin som passar allra bäst!
Roséviner kan vara allt ifrån friskt bäriga viner med relativt hög syra, till lite mer fruktiga viner, som oftast kommer från varmare områden.
Veckans vintips finns inte på alla Systembolag, men det är ett mycket trevligt vin till kyckling, ett förslag är pankopanerade småfiléer med ris och sweet chilisås, samt en god sallad till. Vinet är Bouchard Aîné & Fils Nr 77476 Pinot Noir Rosé 89 kr!
Det här vinet är ett riktigt friskt vin, med smak av citrus i form av en mild lime, och bäriga toner från smultron och hallon, och fruktighet av gula äpplen.
Jag påminner er om att gärna besöka min hemsida willquistwine.se och boka en vinprovning!
Den här veckans vintips är ett vin ni inte hittar på Systembolaget, men kan enkelt beställas på internet, via Franska Vinlistan (Wines We Want), men bakgrunden till vinet finner man dock i den östgötska myllan, och närmare bestämt på Galleri Melefors tillsammans med konstnären Robert Hilmersson, som för några år sedan gjorde en lyckad utställning med motiv av pingviner.
Veckans vintips är ett vitt vin, från södra Frankrike, och det roliga med det här vinet är, förutom den trevliga etiketten och det lyckade namnet ”Ping-Vin” att det är gjort på 90 % Viogner och 10% Chardonnay.
Jag vill uppehålla mig lite vid just druvan Viogner först för det är en druva jag tror är ganska okänd i Sverige, och det är dessutom något så ovanligt som en grön druva som ganska ofta ingår i ett rött vin. Länge var den nästan förpassad till att endast odlas i norra Rhône, där den får lov att blandas i Syrah-viner med upp till 20% – i syfte att göra dessa viner djupare i färgen! Från appellationerna Condrieu och Château Grillet kommer det också 100 % Viogner.
Druvan har dock vunnit mer mark de senaste åren och odlas nu på flera ställen runtom i världen, där den också mer och mer också får stå på egna ben – vilken den med rätt odlingsförhållande gör med bravur!
Viogner ger aromatiska, fylliga och härliga viner med en otroligt frisk men ändå inte påträngande syra. Veckans vintips La Suizenne Blanc 2019, är just ett sådant vin. I doften så kommer det lime, krusbär, päron, och mandel och i smaken exploderar det nästan av torkad aprikos följt av honung från apelsinblommor.
Importören själv rekommenderar vinet som en aperitif eller till skaldjur och fisk, men vi drack det till en pumpasoppad på rostad butternutpumpa, med en klick cremé fraîche och knapriga smörstekta bitar av levainbröd.
Hemsidan för beställning av vinet (antingen i låda om 6 st eller blandlåda med 4 st röda): https://www.ping-vin.se/
Nu börjar hösten så smått rulla in, med kyligare morgnar och ett väder som bjuder in till lite mustiga grytor och goda soppor!
Men lite sommarkänsla vill man ju behålla ändå, och att drömma sig till en tid då det åter går att resa dit man vill, när man vill. Ett drömresemål för min del är att få komma till Toscana, jag kan riktigt känna dofterna och känna värmen bara jag tänker på ordet Toscana!
En druva som de flesta förknippar med den här regionen är ju Sangiovese, denna druva som bäst kanske kan beskrivas med smak och doft av körsbär, men som i sitt uttryck kan vara frisk och lite stram i ett yngre vin, men mogen, mjuk och fatig i ett lagrat vin.
Det allra mest berömda kvalitetsdistriktet i Toscana är nog utan tvekan Chianti Classico, men även Brunello di Montalcino och Vino Nobile de Montepulciano är i vart fall kända för de riktiga Sangiovese-älskarna.
Veckans vintips är ett vin från Toscana och på Sangiovese, och är ett lite enklare vin men med en så fin mjuk bärighet och fruktighet med inslag av örter att det är värt att testas, Cecchi, Nr 2312, 79 kr.
Vi avnjöt det här vinet i somras till en pastarätt med krämig tomatsås och hemgjorda små örtigkryddade köttbullar! Magiskt gott!
Tips inför höstmörket – varför inte pigga upp någon du känner med en vinprovning? Kontaka mig för mer information om olika paket och genomförande, det går att lösa digitalt!
Aktiviteten på den här sidan har tyvärr varit alltför låg under våren och sommaren, men nu ska det verkligen bli ändring på detta!
Från och med slutet av juli driver jag på heltid min egen verksamhet, och planerar mycket spännande under kommande månader. Vintipsen ska komma en gång i veckan, och den här bloggen ska så klart fyllas på med mer tips och inlägg om olika vinregioner, druvor, restauranger!
Just nu är det kanske en av de mest spännande perioderna för vinodlarna på det norra halvklotet, den kallas ”véraison” på franska, och innebär att druvorna börjar mogna och de blå druvorna antar sin rätta färg.
Visserligen är en del vinodlare redan mitt uppe i en intensiv skördeperiod, men en del väntar fortfarande på att druvorna ska mogna till rätt sockerhalt och mustvikt.
Det är väldigt stor skillnad på hur olika druvor mognar, och vilka förhållande de trivs bäst i. Vissa är riktiga soldyrkare och behöver lång tid i värme och sol för att utvecklas på bästa sätt, medan vissa är enklare och mognar lättare även i svalare och mindre soliga förhållande.
I Sverige odlas främst den gröna druvan Solaris. Druvan används framför allt för vinodling i svala klimat, såsom här, i Danmark och vissa regioner i Tyskland. I Tyskland, som på så många andra ställen, arbetas det strändigt med att hitta nya korsningar och kloner som klarar svåra odlingsförhållanden och kan stå emot klimatförändringar, och Solaris är framtagen just genom att korsa ett antal olika druvor med varandra. Syftet med Solaris var att hitta en druvsort som kan stå emot de problem som följer av ett svalare och fuktigare klimat, dvs. svampangrepp och andra sjukdomar. Druvorna når ganska snabbt höga sockerhalter, vilket är viktigt för att kunna jäsas till vin. Systembolaget erbjuder ett 50-tal olika viner på just denna druva, så tveka inte att fråga dem vad som finns om ni vill prova! Solaris ger även söta viner just på grund av den höga sockerhalten, så varför inte bjuda på detta till en söt dessert i höst?
Vill du lära dig mer om svensk vinodling kan jag varmt rekommendera boken Svenskt vin – en vinvärld som växer, av Mattias Säfwenberg.
Det finns också andra sätt att boosta mognaden, och se till att det blir precis rätt! I södra Frankrike, i det välkända området Châteauneuf-du-Pape har man varma dagar, men ganska kalla nätter och därför är marken i vingårdarna täckta med ”galets”, stora stenar som drar åt sig och behåller solens värme och hjälper druvorna att mogna under nätterna.
Ett vin som faktiskt har fått sitt namn efter dessa stenar är Châteauneuf-du-Pape Nr 79121, 339 kr, ”Les Cailloux” – då stenarna även kallas ”cailloux roulés”.
Nu njuter vi också av vår egen véraison i trädgården, men de här druvorna är inte av arten Vitis Vinifera, och ska absolut inte omvandlas till vin. De passar bäst som tilltugg till en god ost, eller bara att knapra i sig solvarma precis som de är!
Direkt när allvaret i sitautionen med covid-19 slog mig började jag fundera på hur man skulle kunna anordna vinprovningar digitalt, men sedan tog det ett tag tills tillfället dök upp!
Den digitala vinprovningen skulle vara en del av en after work för en ledningsgrupp där deltagarna sitter på olika orter i Sverige, och naturligtvis så gäller det att välja ett tema som passar alla, men kanske framförallt att hitta viner som faktiskt fanns tillgängliga för inköp på många olika Systembolag landet över.
Det finns många olika varianter eller teman man kan välja för vinprovningar, man kan testa viner från ett land, och välja att prova vita, rosé och röda, eller så kan man testa olika typer av mousserande viner. Att kombinera grundsmakerna med olika typer av viner (t ex torra/söta/sträva) är också väldigt lärorikt, eller så hittar man på något annat tema – t ex som när jag höll i vinprovningen i samband med Zornutställningen.
I det här fallet valde jag dock en provning som visar hur viner gjorda på en och samma druva kan bli väldigt olika helt beroende på klimat, jordmån och vinifiering.
Jag valde också en av mina egna favoritdruvor – Pinot Noir, och fyra viner från olika länder, Tyskland, Frankrike (Bourgogne), Nya Zeeland och USA (Kalifornien).
De som deltog i provningen på distans fick några dagar i förväg uppdrag att själva köpa in sina viner (alltså precis som vanligt), och sedan guidade jag dem igenom hela provningen hemifrån. De som ville fick också ett provningsprotokoll att skriva på för att minnas vinerna efteråt! Det var väldigt roligt, även om jag måste erkänna att jag verkligen gillar den personliga kontakten, och att få se deltagarnas reaktionerna på vinernas doft och smak, samt att få en dialog kring vad vi faktiskt känner och tycker om vinerna. Men med bra tekniska plattformar går det absolut att genomföra roliga digitala vinprovningar och jag tror att alla var riktigt nöjda efteråt!
Hör gärna av er om ni är nyfikna på att ha en egen vinprovning, antingen digital eller IRL, självklart ser jag till att den blir covid-19 säker!
Förra veckan blev det inget vintips, men det går ju att kompensera med att istället ha två viner i det här tipset!
Det första vinet kommer från de västra delarna av Loire, och det är ett vin som knyter an lite till det jag skrev om Champagne, eftersom det också får sin karaktär efter att ha vilat på jästfällning under vintern fram till buteljeringen. Man säger då att vinet är lagrat sur lie. Ursprungligen gjordes detta för att ge vinet bättre hållbarhet, då västra Loire är en ganska kall och blöt region för vinodling.
Många Sommelierer rekommenderar detta vin till ostron, men jag valde det här vinet till en annan skaldjursrätt, nämligen spaghetti med räkor och vitlök. Snabb och enkel rätt, men väldigt gott!
Veckans första vintips är Muscadet Sèvre et Maine,sur lie, Nr. 2275, 85 kr. Vinet görs på druvan Melon de Bourgogne (och alltså inte på druvan Muscadet), det är mycket friskt och krispigt, och har en väldigt trevlig smak av päron, gröna äpple och citrus.
Det andra vintipset är också ett vitt vin, och knyter an till det första genom att det är ett vin från Bourgogne, och tvärtemot det friska och lätta vinet från regionen Chablis så är detta en riktig fatbomb! Det är en Chardonnay, precis som andra vita viner från den här regionen, men det alltså lagrat på ekfat och har därigenom fått en fin fatkaratär och lite mer tyngd. Smaken drar lite mer åt gula mogna äpplen, stenfrukter som persika, men även citrus från den i grunden neutrala och lite strama druvan Chardonney.
Det här vinet har också fått genomgå malolaktisk jäsning, där äpplesyra omvandlas till mjölksyra, något man ofta försöker förhindra i vita viner då det ger den här lite smöriga, nästan popkornbetonade smaken, och sänker känslan av syra i vinet. Röda viner genomgår i princip alltid den här jäsningen eftersom det rundar av tanninerna och gör det röda vinet lite mjukare.
Veckans andra vintips är Laroche, Bourgogne Réserve, Nr. 5621, 129 kr.
Det här vinet passar väldigt fint till fisk, och skaldjur och i synnerhet grillad fisk. Jag drack det dock till en flammkuche, som man kanske mer traditionellt dricker ett Alsacevin, eller en Riesling till, men det funkade faktiskt riktigt bra tillsammans med crème fraîche och rökt pancetta.
